Det kanske inte är så jobbigt att missa något en kväll?

I ett tidigare inlägg skrev jag att jag inte går och lägger mig för att missa något. Detsamma gäller det med mina utgångar och att jag sällan säger nej till att träffa kompisar om helger och kvällar. Fastän jag VERKLIGEN inte har tid. I fredags arbetade jag igen på Let's Dance. Huserade 140 bönder som betalar för att se B-kändisar dansa efter att de ätit vår buffé ståendes. Vin ingår. Jag kom iallafall hem runt tolv. "Jaha, vad gör man nu? Ska man tagga till.. eller?". I flera dagar har jag haft ont runt ögonen. Jag hoppas jag kan skylla på den billiga eyelinern som är från H&M. Större problem har jag inte tid med.

Jag trycker på min lilla tv. Den är en minitjock-TV med inbyggd VHS. Den bjuder på tre kanaler. Ettan, tvåan, och trean försvann! Fyran. På tvåan visar de "Fråga kultureliten". Programmet har visats sen 1960-talet. Programledaren bjuder in 1337-en av akademiska kultare: professorer inom konst, litteratur, film, drama och liknande. Chefer för teatrar, konstnärer. De som har förstått att livet är värt lite mer än siffror. Iallafall, programmets syfte är att svara på tittarnas frågor med diskussioner från den klick elit som bytts ut i varje avsnitt. Det är genialiskt bra. Det var så härligt att sitta och lyssna på intelligenta människor som pratar och kommenterar intelligenta vanliga frågor. Jag var så pass belåten av att titta på programmet att jag snabbt letade upp föregående avsnitt på SVT Play.

Dagen efter var jag lika ensam om kvällen. Hemma vid halv elva efter att besökt min syssling som bjöd på en legendarisk libanesisk middag för att fira hennes juristexamen. Lika ont i ögonen hade jag. Tröttare än igår. Ändå går jag ut med hörlurar och promenerar en timme. Under promenaden stannar jag utanför SATS Spårvagnshallarna och sätter mig på fönsterbrädan. Känner mig ganska deppig och tänker på allt jag måste göra. Som tur är har jag en så konstig blandning musik på min spellista. Det som bryter melankolin är Lil'Jon's "Outta Your Mind" och jag taggar till för att komma hem. Utanför ytterdörren kommerjag på att jag inte sett "Pluras Kök: Sicilien". JA! Ren njutning! Att sitta i soffan i polo och inbilla mig att jag också är en kulturell personlighet som är tillräckligt ball för att få äta Pluras mat, pimpla alkohol timmar i streck och bara snacka ren skit. Precis det jag behövde. Två avsnitt blev det. (Klippet är från första säsongen av Pluras kök, men det är så roligt <3)

Det är så härligt att bara titta och inte tänka ibland. Båda nämnda program är så olika. Men jag slappnar av, av båda två. Jag tycker om att vara nyfiken och intresserad. Dessa två program får vad som helst att bli underhållande. Framstå som intressant. Vi kan ju prata om allt. 

Julia ElfgrenComment