Var är jag?

"Du möter nog den bästa versionen av mig just nu."

Jag var på en dejt igår. Vi drack kaffe på Urban Deli. Det var tidigt under våra presentationer av varandra som jag berättade att han som satt mittemot mig, mötte en väldigt glad och härlig del av mig. En sådan person jag har varit sedan starten på Berghs. Och det var fint, för han var lika glad. Så glad att jag glömde tiden, så glad att jag bara noterade att folk gick utanför fönstret, men inte vilka. Där satt vi från halv åtta till tio på kvällen. Då promenerade han med mig till gatan där jag bor innan vi skiljdes åt och han tog bussen hem till sig. 

I dag väcktes jag klockan sex av klockan, var på gymmet femton minuter senare. Halv åtta var jag tillbaka. Hann ha en stund på morgonen, göra juice och koka ägg. Läsa en gammal tidning. Men i skolan kände jag mig mest bitter. På rasten tog jag tunnelbanan hem, bytte skjorta, hetsåt godis. Åkte tillbaka till skolan, satte mig längst bak i klassrummet. Kände mig trött, lutade armen mot fonstret och blundade i tio minuter. Sedan reste jag armen. Skjortärmen fastnade i någons gamla tuggummi. Vem lämnar ett tuggummi i fönstret? Är detta karma? Vad gjorde jag fel? Jag jobbade bra igår, jag hade en bra kväll igår, jag gick upp och klarade av ett mål imorse. Varför känns det inte 100? 

Jag vet att jag någonstans störts av att jag inte tänker lika mycket, på det jag annars brukar tänka på. Det osvarade, det oförklarliga, mina frågor, om mitt liv. Och nu ska vi göra en övning. Vi ska skriva fem saker, ord eller meningar, som är betydelsefulla för min identitet. Kul. 

Julia ElfgrenComment